Läran om snö

Flister, puder och fjocksnö – dessa sexkantiga stjärnor med sina unika geometriska former har alltid fascinerat oss.

Förr när det inte fanns vägar var man beroende av vintern för att kunna ta sig fram. När snön och isen lagt sig blev framkomligheten bättre. Samerna har över 300 ord för olika sorters snö och dess egenskaper. Svenska språket har runt 50. Var finns då den bästa snön och vilken typ av snö är bäst? Detta kan ta en stund att att reda ut, särskilt om man tänker sig att studera varje enskild snöflinga. Varenda en av dem är ju unik.

 

Den perfekta snön

Vad är världens bästa snö? Det beror på vem du frågar. Klöbbsnö eller kramsnö är exempelvis perfekt för ett regelrätt snöbollskrig eller för att bygga snögubbar av, men inte riktigt lika uppskattad av den som är i färd med att preparera längdskidspår, då fukten och blötan gör att snön lätt kladdar ihop vid spåraggregatet eller bygger på packrullen när du ska packa snön. Nej, för att få till fina spår så är det bättre med kall nysnö eller gammal snö. Tänker du bygga ett ishotell så vill du helst ha snis, det vill säga en konstgjord blandning av is och snö som är lika hållbar som cement, vilket varken existerar uppe på en fjälltopp eller passar särskilt bra när du tagit av stighudarna och just skall kasta dig nedför fjället i ospårad terräng. Då är det härligare med puder, vilket också skoteråkare säger ja tack amen till när de grejer med trix utanför preparerade leder. Upplega, alltså snö som ligger vackert som ett julkort ovanpå träd-grenarna, gör varje instagrammare glad och varje ryttare mindre glad när de under ridturen snuddar en gren med hjälmen och får snö innanför kragen.

Att sia om snöfall

Idag har många av oss snöat in på olika väderappar, ibland så pass mycket att vi glömmer det självklara, att titta ut genom fönstret. Att det är en konst att sia om väder, kan nog alla meteorologer hålla med om. Ett sätt som du kanske hört om är det här med rönnbär. Är det mycket rönnbär på träden så sägs det vara ett tecken på att det blir en snörik vinter med bär till fåglarna som annars kan få svårt att hitta föda … eller hur är det nu? Norr om Dalälven sägs det nämligen vara tvärtom. Där betyder lite bär mycket snö eftersom trädgrenarna inte mäktar med både tyngden från bären och från snön.

 

Forskningen säger att träd inte kan förutspå hur vintern blir, men månen då? För samerna där fel sorts snö kan innebära att renarna inte överlever vintern, är det oerhört viktigt med olika sorters snökvalitet och ett sätt för dem att förutspå vad som komma skall är att titta på månen. En liten ring runt månen betyder att det ska komma mycket snö. Är det en stor ring, brukar vädret bli kallt. Utomhustemperaturen berättar vilken typ av snö vi kan vänta oss. Ju varmare och fuktigare det är, desto slaskigare blir snön, medan minusgrader bildar den porösa, fuktfattiga och älskade pudersnön.

Snöns födelse och liv

Uppe i molnen bildas det iskristaller som ibland växer och blir till snöstjärnor. Då och då händer det sig att snöstjärnorna klumpar ihop sig och bildar snöflingor som sedan vackert singlar ned från himlen. Alternativt piskar vinden ned flingorna så att de svider i ansiktet, den typen av snö kallas något så fint som pärlsnö. Fimmeln är en annan sorts snöfall som förekommer vid kallare temperaturer med flingor som är finkorniga som pulver.

 

Nere på jorden lägger sig den vita snön till rätta, vi suckar av välbehag och vill dricka varm choklad. Fast där ljög vi. Du kanske tror att snön är vit, men den är faktiskt transparent, precis som socker och salt. Snö, socker och salt ser vitt ut eftersom dess kristallytor reflekterar det mesta av ljuset istället för att absorbera det. Då uppfattar vi det som vitt.

 

En snöflinga väger inte mer än 0,03 mg och består av ungefär 100 stycken snöstjärnor. Om du bygger ett snowboardhopp av, låt oss säga 30 kg snö, så består hoppet av runt en miljard snöstjärnor och tio miljoner snöflingor. Lägg där till att alla snöflingor är unika. Visst, de flesta består av sex armar, men tittar du riktigt nära, alltså i mikroskop, så ser du att de är olika.

 

All snö som trillar ned från himlen kan inte heller kallas för nysnö, ibland, vid snödrev, kan det vara flera dagar gammal snö som virvlats upp och yr omkring i luften. I genomsnitt på ett år faller det tillräckligt mycket snö för att varje människa på jorden ska kunna bygga en snögubbe var tionde minut. Samtidigt så har ungefär hälften av jordens befolkning aldrig sett snö på nära håll.

Var finns världens bästa snö?

Frågar du amerikanerna så hittar du den i Utah, fast å andra sidan varför skulle du fråga dem? Svaret är så enkelt att man kan undra varför du läst ända hit för att få reda på det. I Tänndalen såklart! Våra härliga fjäll pressar upp luften så att det blir moln som producerar snö och gör oss till ett av de mest snösäkra platserna i Sverige. En vanlig vinter faller det fem meter natursnö här och dess kvalité är så pass bra att du känner dig som Anja Pärsson under sina glansdagar. Okej då, Utah kanske kan mäta sig med Tänndalen, om man nu måste jämföra. Men det är bra mycket närmare hit.

Utforska

Skipass

142 nedfarter på ett skipass! I vårt skipass ingår även kvälls- och nattskidåkning.

Skidåkning i Tänndalen

Älskat av skidåkare sedan 1932.

Tänndalsmodus

En film om hur en skidort fungerar, bakom kulisserna och om att hitta mening i tillvaron.